The best day...

Resultat av lek med tre små busiga flickor och en stor busig kille i gräs: ont i foten/tårna/allt som sitter där. AJ! Lyckades kliva på/vika/böja mina stackars tår och lägga hela kroppsvikten på (eller något sånt, vet ärligt talat inte riktigt hur det hela gick till) och det gör ont. På Step In träffade jag kollegan och kompisen som är sjukgymnast (eller snart i alla fall) och hon klämde och kände och AJ - då gjorde det genast mer ont.

Tur att jag redan tidigare under dagen bett om vick på mitt afropass (pga problem med benhinnorna, det gamla vanliga ni vet) och inte behövde köra det, då hade det nog gått ännu mer utför... Jag hade istället planerat in ett spinningpass som jag gick på trots ont i foten (citat Mamma: "spinningskorna stabiliserar ju så det kommer ju inte kännas") - yeah right. Satt större delen av passet och låg på en puls mellan 55-70%. Det blev inget superhårt pass utan mer något ansträngande, kollar man på en pulszonkarta höll jag mig i zonen lätt med några avstickare upp i medel. Jag hade nog kunnat köra hårdare även fast jag satt men tog det lugnt dels pga foten och även pga att jag var supertrött i benen efter gårdagens två pass. Och foten då? Ja den värkte hela tiden och ännu mer när jag stod upp, så jag satt och satt och satt.

Idag är detta en riktigt klagoblogg, men ibland får den vara det också. Piggare och gladare imorrn hoppas jag!